Lååång paus

Kul att se några tappra själar som besöker bloggen även fast jag inte uppdaterat på mer än två månader. Det är väldigt mycket som hänt sedan september och "intromötet" med min behandlande psykolog. Jag ska försöka sammanfatta det något sånär. 
 
Varje tisdag har jag nu haft gruppterapi. Gruppen består av 9 personer som alla har fått diagnosen tvångssyndrom, dock skiljer sig tvången mycket oss emellan. Jag vet att jag inte har skrivit ut precis vad mina tvång innefattar, och anledningen till detta är att själva skrivandet i sig blir ångestladdat, då det är kopplat till en tvångstanke. Men, det kommer komma. Snart är jag redo. Back to the sammanfattning;
 
De första fem träffarna var upplagda som föreläsningar, där de två behandlande psykologerna gick igenom vad vångssyndrom innebär, olika synvinklar, exponering med responsprevention samt hur vi skulle arbeta med hemuppgifterna. I slutet av varje session fick vi papper med sammanfattning av det som tagits upp, samt läxor. De första läxorna var exempelvis att fylla i en "ond cirkel", vilket innebär att en skissar upp:
Tvångstanke -->(som leder till) negativa känslor --> (som leder till) --> tvångshandling --> (som leder till) minskning av negativa känslor vilket i sin tur i förlängningen leder till att tvångtanken återkommer efter ett kortsiktigt ångestlindrande.

Ett exempel som jag fyllde i var:
Det kommer börja brinna (Tvångstanke=TT) --> Ökad ångest (Neg. känslor= NK) --> Kontrollera spis (Tvånghandling=TH) --> Minskad ångest (Kortsiktig konsekvens= KK). 
 
Syftet med min behandling, Kognitiv Beteendeterapi (KBT) med exponering med responsprevention innebär att bryta sambandet mellan tvångstanken och tvångshandlingen. Tanken är att jag ska kunna ha tvångstanken reel i mitt huvud och få ångestpåslag utan att utföra tvångshandlingen. Då kan jag så småningom dra isär klistret mellan tanke och handling, och i förlängningen kommer inte tanken frambringa samma starka ångestpåslag. Jag ska alltså exponera mig för situationer eller tankegångar som orsakar tvångstankar hos mig, och sedan hindra (däri preventionen) responsen, eller tvångshandlingen, kopplad till tvångstanken. 

Vi fick även fylla i en rangording av situationer och tvångshandlingar, där en skulle skriva siffra på det förväntade obehaget om en inte skulle få utföra tvångshandlingen. Veckorna som följde fick vi fylla i mål (vart en vill befinna sig i framtiden gällande tvånget) samt fortsätta arbeta med de onda cirklarna. 
 
Under dessa veckor mådde jag väldigt dåligt. Jag fick fler panikångestattacker och hade ständig svår ångest. Min psykolog märkte detta på mina svar på MADRS-S (enkät om sinnestillstånd) samt på de enskilda samtal vi hade under gruppträffarna. Jag var självmordsbenägen, och genomförde nästan ett försök. Det blev en realitycheck för mig, och jag berättade detta för min psykolog. Efter ett långt samtal skrev vi tillsammans en "handlingsplan vid nyskapande eller påbörjande av självmordsplaner" och jag åkte hem och var apatisk i flera dagar. Gråta kunde jag inte.
 
Fortsättning följer..